After Season‑matcherna står kanske inte allra högst i kurs hos Årstaiterna, vilket märktes på antalet spelare inför sista omgången. Men vi lyckades ändå ställa upp med fullt lag – om än utan avbytare – i hela sex minuter innan oturen slog till
Vi kom till Gustavsberg med en riktigt stark start‑7:a, men med noll avbytare gällde det att tänka smart med timeout‑korten för att orken skulle räcka hela vägen.
Efter sex minuter kom hände det: skadad fot.
Stort tack till Gustavsberg som snabbt lindade vår spelares fot och kortade ner skadetiden rejält. Snyggt och sportsligt gjort.
Men där började också den berömda ridån sakta glida ner över ögonbrynen. Fem utespelare kvar. Typ en en utvisningi 54 minuter. Intressant
Tack för kaffet.
Vi fick börja trolla lite för att hålla oss kvar i matchen och inte låta det rinna iväg.
Erfarenhet, spelsinne och en vilja av (ja vet inte av vad) — det var exakt vad de här spelarna bar med sig denna kväll.
När vi blev fem utespelare förstod alla direkt: Det här kommer kräva ett jävla jobb om det ska gå vägen. (Ursäkta språket.)
Och det var precis vad vi gjorde. Vi ryckte ifrån, sprang på allt som gick att springa på och tog varje kontringsläge som fanns.
I defensiven slet vi tillsammans med målvakten och styrde deras anfall dit vi ville ha avsluten.
I 55 minuter lyckades vi med detta — och vi lämnar hallen som segrare med 17–31.
Spelare som hängde på knäna, låg på golvet och kämpade med andningen och smärtan… det är sånt som gör en coach stolt. Inget lag slår oss i jävlar anamma.
Det är inte över förrän den berömda damen sjungit.
Stolt coach, Benny
Passar på att önska trevlig sommar till alla.
Nu två dagar SM med Årstas damlag. Plus 35.
